Recension: Brekeriet - Cassis

En av de mest mytomspunna öl i vårt avlånga land, allt efter en mässa. Nu när den kom på bolaget så har det rapporteras om totalt kaos, framförallt när det kommer till beställningar. Folk som beställde direkt vid släppet har inte fått sina flaskor medan andra som beställde senare har fått sina flaskor. På Humligheter kallar vi det här lite skämtsamt för Cassis-gate, mer om det kommer förhoppningsvis i ett senare inlägg. Nu till recensionen, lever ölen upp till hypen?

Färgen på vätskan är smågrumlig och blodröd, det lilla skum som finns på toppen är rosa. Doften är vinbär, hö och en gnutta jäst, relativt svagt, men behagligt. Smaken är sura vinbär, men inte för surt utan bara sådär lagom så det drar lite grann i kinderna. Det är en relativt lång eftersmak. På det hela taget, balanserat, snyggt, och riktigt roligt. Man skall dock vara medveten om att den inte kommer att passa alla i smaken, det är rätt svårt när det kommer till syrliga drycker, men gillar man det så kommer man att uppskatta den här rackaren. När det kommer till frågan om den lever upp till hypen så får man väl ändå ställa sig upp och säga ett rungande ja. Jag väljer utan tvekan att hälla upp Cassis i glaset istället för en flaska dåligt rosébubbel. Det är dock inte mitt favoritöl från Brekeriet, men det kommer allt som god tvåa. Vilken som är nummer ett, det kommer i en senare recension om nu flaskorna kommer någon gång.

Musik då, det är ju svårt att inte skoja till det genom att nämna Cassius platta 1999, men faktum är ju att den passar relativt bra till öl ändå.

Doft: 8/10
Smak: 9/10
Totalt: 9-/10
Design: 9/10, snyggt stilrent, inga som helst krusiduller. Skulle ha varit i en 37.5cl eller 75cl flaska.
Tidsåtgång per flaska: runt 45 minuter
Prisvärdhet: Ok, 70:- är en hel del pengar, men det är en tämligen unik dryck så därför blir priset ok, sen att det smakar bra gör inte saken sämre.