Recension: Lervig - Brewers Reserve White IPA

Ljusorange grumlig vätska med ett vitt skum, ser riktigt trevlig och inbjudande in. Doften har tropiska frukter med en gnutta citron. Smaken däremot bjuder på mer citrustoner, främst i form av zest, men det finns även spår av lite tropiska frukter. Efterbeskan är behagligt stor, även den känns som om den skulle komma från skalrester. På det hela taget är det inte dåligt på något sätt, men inte helt lysande heller. En öl jag absolut kan tänka mig att dricka igen, men ingen jag längtar efter.

Doft: 7/10
Smak: 7/10
Totalt: 7+/10
Design: 7/10, stilrent men på något sätt rätt tråkigt, man vet ju i alla fall att det är Lervig.
Tidsåtgång per flaska: Cirka 25 minuter
Prisvärdhet: OK, 28,50:- är priset för flaskan och det känns rätt ok.

Recension: Brewski - Herr Hemlig IPA

Vätskan är grumlig och orange med en lätt dragning åt det rödbruna, skummet är helt vitt. Doften innehåller gräs, grapefrukt, citron och en smula tall. Smaken går hand i hand med doften. Det är inte några dofter eller smaker som gör att man blir golvad, men det är balanserat, det är lättdrucket och gör inte en fluga förnär. Allt avslutas med en lagom beska, återigen något som inte tar ut några större svängar, men som inte heller är något att klaga på. Ett klart godkänt öl som man utan tvekan kan dricka ett gäng av en kväll, speciellt då den bara ligger på 5.5%. Det man kan anmärka på är väl att den är lite tunn.

Doft: 7/10
Smak: 7/10
Totalt: 7+/10
Design: 9/10, Riktigt snygg och stilren
Tidsåtgång per flaska: cirka 15 minuter
Prisvärdhet: Ok, 29,90:-, några kronor mindre hade inte skadat, nu finns det bättre pjäser för mindre pengar i det normala sortimentet. (Flaskan finns att beställas hos Systembolaget i det lokala och småskaliga sortimentet)

Recension: Dugges - Bärliner

Färgen är röd med ett otroligt litet nästan rosafärgat skum. Doften är bärig och smaken är sötsyrlig med hallon. Nästan som en lite syrligare hallonsaft med alkohol i. Inte illa alls. För att var så lågalkoholhaltig så är den riktigt, riktigt bra i mitt tycke, även om den verkar vara en vattendelare i vårt avlånga land. En sak är i alla fall säker, jag kommer försöka få tag på fler flaskor inför midsommar, det är ju helt perfekt med en god öl med låg alkoholhalt så man kan dricka en hel del utan att det snurrar till i kolan.

Det var synd att de inte lyckades få ölen att landa på 3.5% (utan den ligger på retliga 3,6%) så den kunde finnas på hyllorna i vanliga matbutiker, det hade varit suveränt.

Doft: 8/10
Smak: 8/10
Totalt: 8+/10
Design: 9/10, snyggt och stilrent
Tidsåtgång per flaska: runt en kvart
Prisvärdhet: Ok, 24,70:- något i det grövsta laget, men den är ju god så det är bara att hosta upp.(min flaska var ett varuprov)

Recension: Electric Nurse - Christmas Ale & Underbar jul

Två av alla dessa julöl som släpps den 15 november.

Vi börjar med Christmas ale (den till höger på bilden): orangeröd färg med ett vitt skum. Doft av honung, grapefrukt och tall. Smaken mer eller mindre detsamma.

Betyg: 6+/10

Sedan Underbar jul (den till vänster): Mörkt brun som nästan drar över till det svarta och ett ljusbrunt skum. Doften och för den delen smaken är bröd, kaffe, choklad och en gnutta apelsin.

Betyg: 7/10

Sammanfattningsvis kan man säga att det svenska ordet lagom verkligen kommer på sin plats, det är välgjort, det är trevligt, det är en lagom nivå på alkoholen för att man skall kunna förtära en hel del flaskor innan det snurrar i kolan. Jag är ju tyvärr en sådan människa som hellre ser att något går överstyr och att sakerna ger mig en rejäl käftsmäll. Så är inte fallet här, utan det är otroligt stabila och bra drycker som absolut kommer att tilltala den stora massan under julen (och innan dess). Dessutom är det otroligt snygga etiketter. Nästa släpp från EN hoppas jag tar ut svängarna lite mer. 

Bägge ölen kostar 27,40:-per styck för 50cl och det är en helt ok peng för det hela. Mina flaskor var recensionsexemplar.

Recension: Beerbliotek - Pale Ale Bobek Citra

Färgen är orange och tämligen grumlig, skummet är vitt. Doften har inslag av sötma, citron, lite passionsfrukt och även lite ananas. Smaken är ungefär det samma, om än lite mer nedtonad än själva doften. På det hela taget en väldigt trevlig pale ale, kanske inte det bästa man har druckit men långt ifrån det sämsta. Ett bryggeri och öl jag gärna köper igen om jag springer på dem. En bra nykomling. Köp och prova om ni har chansen, det verkar i skrivande stund finnas möjlighet via Systembolaget genom det lokala och småskaliga sortimentet.

Doft: 8/10
Smak: 7/10
Totalt: 7+/10
Design: 9/10, hade de inte inte vari för den delen där streckkoden står så hade det blivit fullpott.
Tidsåtgång per flaska: drygt 25 minuter
Prisvärdhet: ok, 25.90:- kostar den, och det går att hitta bättre pale ale för mindre pengar, men ändå så charmig så det är köpvärt.

Recension: Brutal Brewing - Sir Taste-a-Lot

Vätskan är helt klar och gyllene, skummet är vitt. Doften har bröd, citron och en gnutta ananas. Smaken är inte helt långt därifrån om möjligt lite sötare. Till sist kommer en liten efterbeska. På det hela taget en rätt ok folköl, men tyvärr tycker jag inte att den lever upp till vad den påstår på förpackningen. Men som sagt, som en folköl en varm sommardag så fungerar den utmärkt och den var inte alltför dyr i alla fall.

Doft: 4/5
Smak: 5/5
Totalt: 4+/10
Design: 6/10, inte helt tokig, men samtidigt inte hel stilren eller så rolig som man kunde hoppas.
Tidsåtgång per flaska: runt 10 minuter
Prisvärdhet: ok, runt 11:- som den kostade kan man nog allt ge för en relativ ok folköl.

Recension: Recension: Brill/Mikkeller - K:rlek (vår/sommar 2013)

Grumlig bärnstensfärgad vätska med jästfällning och ett skum i offwhite. Doften är tämligen söt med inslag av citron, bröd och persika. Smaken har torkade frukter, grapefrukt och mango. Efterbeskan finns där, men tar inte över. En helt ok pale ale, men den kommer inte alls upp till samma klass som de två tidigare i serien (och då framförallt den förra). 

Doft: 7/10
Smak: 8/10
Totalt: 7+/10
Design: 9/10, som vanligt i den här serien så är det charmigt och välgjort.
Tidsåtgång per flaska: Runt 30 minuter
Prisvärdhet: Ok, 30:- är en hel del, och just nu finns det bättre pale ales i sortimentet för billigare peng.

Recension: Gotlands bryggeri - Sleepy Bulldog Best Bitter

En folköl från Gotland, mycket skall man höra, men är det något att ha då? En bitter på 3.5% som till färgen är gyllene utan någon form av grumlighet och skummet är föga överraskande vitt.  Doften är metallisk med lite bröd och en gnutta citron. Smaken har det samma även om metalldelen är nedtonad och istället har en del jord hittat fram. Det hela avslutas med en relativt stor beska.

Det här är en av de bättre folköl jag har druckit faktiskt, klart överraskande, men det är inte omöjligt att den kommer att slinka med i korgen rätt vad det är när jag handlar eftersom den verkar finnas på flesta butiker.

Doft: 5/10
Smak: 6/10
Totalt: 6/10
Design: 8/10, en härlig design man blir glad av, hunden skulle dock ha varit lite skarpare. 
Tidsåtgång per flaska: runt tio minuter
Prisvärdhet: Ok, runda slängar 15:- för en folköl kan väl kanske vara i högsta laget.

Recension: Dugges/Kissmeyer - HippoFae

En av alla öl som kommer på Systembolaget den första juni, denna kommer i T5-modulen.

Vätskan i glaset är ljusgul och en smula grumlig, skummet är vitt och inte direkt stort. Doften är sötsur med inslag av citron, jäst, krusbär och jord Smaken är otroligt frisk och har inslag av det som doften infriar. Efterbeska saknas nästan helt. Som sagt, en otroligt frisk öl, perfekt nu när sommaren kommer, den borde vara riktigt bra att sippa på ute när det är som varmast. Man borde även kunna servera den i champagneglas och kanske lura en och annan bubbeldrickare som inte har full koll.

Doft: 7/10
Smak: 8/10
Total: 8-/10
Tidsåtgång per flaska: Runt 30 minuter
Prisvärdhet: ok, 29,90:- är ett ok pris för den. (min flaska var ett varuprov)

Recension: Electric Nurse - DIPA

En av alla öl som kommer på Systembolaget den första juni, denna kommer till de flesta butiker och finns i minst ett halvår (då den är klassad som nyhet).

Färgen är orange åt det mörkare hållet, något grumlig och skummet är vitt. Doften har grapefrukt, tall och persika. Smaken har det samma, men är lite mer söt än vad doften anger. Efterbeskan är rätt lagom. Tyvärr känns ölen tämligen tunn och eftersmaken ligger inte kvar så länge som jag skulle önska om man skall anmärka på något. Men på det hela taget är det en trevlig och otroligt lättdrucken dubbel-IPA, nästan alldeles för lättdrucken, har man satt i sig några på en timme så lär det bli rätt yrt i bollen då den ligger på 8%. Det känns som om den här skulle vara ett bra insteg till de som inte är så vana vid en IPA eller dubbel-IPA så det passar ju bra att den kommer att gå att få tag på hos de flesta Systembolagen under sommaren.

Doft: 8/10
Smak: 7/10
Totalt: 7+/10
Design: 7/10, tämligen stilrent, men det känns som om det saknas något.
Tidsåtgång per flaska: runt en kvart
Prisvärdhet: Ok, 29.80:- är en del pengar och i det här segmentet finns det andra som är mer prisvärda.(min flaska var ett varuprov)

Recension: SKA - Modus Hoperandi

Färgen på vätskan i glaset (som innehållet senare hamnade i) är gyllene och drar lite åt det rödare hållet och skummet är helt vitt. Doften har grapefrukt, en gnutta ananas och tall. Smaken har det men tyvärr så har den även en bismak av alkohol i bakgrunden, kanske inte helt angenämt. Det är en överraskande liten efterbeska. En stabil IPA men som kunde ha varit så mycket mer. Kanske inte det bästa man har druckit men långt i från det sämsta. En bra standard IPA på Systembolaget som jag hoppas blir kvar ett bra tag. Dessutom roligt att den är på burk, det borgar ju för att den skall få följa med på picknick då man slipper hålla på med glas och flaskor då det går att dricka den direkt från burken.

Vad lyssnar man på då? Det gamla svenska synthbandet Project-X och skivan Modus Operandi. 

Doft: 8/10
Smak: 7/10
Totalt: 8-/10
Design: 8/10, den andas 50-tal på något vis, men samtidigt är det något jag stör mig lite på, jag kan inte sätta tummen på vad det är.
Tidsåtgång per burk: runt 20 minuter
Burkmärkning: Bäst före 1214 (i blå text)
Prisvärdhet: Ok, 23:- kan man hitta annat för, men det är inte en dålig burk direkt.

Recension: Brekeriet - Breidur

Vätskan är grumlig och gul till färgen, det är även en del rester av jäst i glaset, det lilla skum som blev var vitt. Doften är som en fransk cider med lite extra jäst. Smaken är passionsfrukt av någon anledning, det kanske blir det när man blandar äpple och mango, samt att det är en lite jästton i bakgrunden. Efterbeska får man leta länge efter. Otroligt frisk och härlig dryck då den är knastertorr men ändå väldigt fruktig, eftersmaken sitter i en ganska lång stund. Man får nästan lite vibbar av alkoläsk som fanns förr i tiden, men på ett bra sätt och att man slipper det sliskiga i dem.

Autechres klassiska platta Tri Repetae fungerar perfekt till, egentligen skulle nästan vilken som helst av skivorna som det fantastiska bolaget Warp har gett ut passa perfekt.

Doft: 8/10
Smak: 9/10
Totalt: 8+/10
Design: 9/10, jag har sagt det förr och jag säger det igen, den skulle ha varit i någon form av champagneflaska för att det skulle bli en fullpoängare.
Tidsåtgång per flaska: runt 30 minuter
Flaskmärkning: Bäst före 2015-02-10
Prisvärdhet: Ok, 60:- är en del pengar för en 33cl, men det är ju inte något man springer på varje dag och frukt är inte billigt. Finns på hyllan i vissa butiker i Skåne och går att beställa styckevis till samtliga Systembolag i Sverige.

Recension: To Øl/Omnipollo - Brewmance

Inte alltför bra bild från mobilkameran

Svart vätska med ett beiget skum. Doften har rostad malt, kaffe, choklad och en gnutta vanilj. Smaken är tämligen söt, antagligen av honungen och innehar det som doften lovar. Eftersmaken ligger kvar länge i munnen och när den väl har slagit in så kommer en liten beska krypande på tungan. På det hela taget en riktigt trevlig stout som kanske inte tar en till de riktiga höjderna, inte än i alla fall, lite lagring kanske gör susen. Den är dock mer än drickbar redan nu, tämligen balanserad och ändå relativt lättdrucken, men som man ändå kan njuta en stund efter varje klunk.

Vad passar att lyssna på medan man sippar på den här då? Chemical Brothers gamla platta Dig Your Own Hole är inte helt fel.

Doft: 8/10
Smak: 8/10
Totalt: 8+/10
Design: 8/10, Den gode Karl kan allt bättre, men det är inte dåligt på något sätt.
Tidsåtgång per flaska: Runt en och en halv timme
Prisvärdhet: Ok, 109:- är i det grövsta laget men den var ju ändå god.

Recension: Brewdog - Abstrakt 12

Mörkt brun med en rödaktig ton, går nästan åt det svarta hållet, skummet är ljust beiget. Doften är sötsur och består till en hel del av hallon, rostad malt, choklad och ek. Smaken är nästan vaniljsmörkola med hallon, choklad, en smula alkolhol och en grapefrukt vars skal man slickar på.   Knäppt balanserad och tämligen komplext. Jag gillar det, kanske kan bli ännu bättre av att ligga i källaren. Det sades innan att det skulle vara något belgiskt över den, jag kan tyvärr inte hitta några spår av det. Förvånansvärt lättdrucken för att vara en Abstrakt, men samtidigt är det charmigt att man fortfarande kan bli överraskad.

Vad lyssnar man på då? David Bowie - The next day, precis lika förvånande att karln släpper en komplex skiva 2013 som att BD släpper en lättdrucken men samtidigt komplex Abstakt.

Doft: 8/10
Smak: 9/10
Totalt: 8+/10
 Design: 10/10, så jädra snyggt, så jädra stilrent, kan inte bli bättre.
Tidåtgång per flaska: runt en timme.
Prisvärdhet: ok, den kostar mycket, men ibland får man unna sig något, och den här är värd det.

Recension: Brekeriet - Cassis

En av de mest mytomspunna öl i vårt avlånga land, allt efter en mässa. Nu när den kom på bolaget så har det rapporteras om totalt kaos, framförallt när det kommer till beställningar. Folk som beställde direkt vid släppet har inte fått sina flaskor medan andra som beställde senare har fått sina flaskor. På Humligheter kallar vi det här lite skämtsamt för Cassis-gate, mer om det kommer förhoppningsvis i ett senare inlägg. Nu till recensionen, lever ölen upp till hypen?

Färgen på vätskan är smågrumlig och blodröd, det lilla skum som finns på toppen är rosa. Doften är vinbär, hö och en gnutta jäst, relativt svagt, men behagligt. Smaken är sura vinbär, men inte för surt utan bara sådär lagom så det drar lite grann i kinderna. Det är en relativt lång eftersmak. På det hela taget, balanserat, snyggt, och riktigt roligt. Man skall dock vara medveten om att den inte kommer att passa alla i smaken, det är rätt svårt när det kommer till syrliga drycker, men gillar man det så kommer man att uppskatta den här rackaren. När det kommer till frågan om den lever upp till hypen så får man väl ändå ställa sig upp och säga ett rungande ja. Jag väljer utan tvekan att hälla upp Cassis i glaset istället för en flaska dåligt rosébubbel. Det är dock inte mitt favoritöl från Brekeriet, men det kommer allt som god tvåa. Vilken som är nummer ett, det kommer i en senare recension om nu flaskorna kommer någon gång.

Musik då, det är ju svårt att inte skoja till det genom att nämna Cassius platta 1999, men faktum är ju att den passar relativt bra till öl ändå.

Doft: 8/10
Smak: 9/10
Totalt: 9-/10
Design: 9/10, snyggt stilrent, inga som helst krusiduller. Skulle ha varit i en 37.5cl eller 75cl flaska.
Tidsåtgång per flaska: runt 45 minuter
Prisvärdhet: Ok, 70:- är en hel del pengar, men det är en tämligen unik dryck så därför blir priset ok, sen att det smakar bra gör inte saken sämre.

Recension: Thornbridge - Jaipur

Färgen på vätskan är otroligt gul och väldigt ljus, skummet är helt vitt. Doften har citron och grapefrukt. Smaken ligger i bakgrunden och gör inte så mycket mer än så, även den har citron och grapefrukt, man kanske om man anstränger sig kan hitta lite tall i bakgrunden också. Det är en relativt liten efterbeska. Det är absolut inget fel på den här IPA'n, den är bara slätstruken och tråkig och är saker slätstrukna så åker de bort i min värld. Man kan dra paralleller till Kalle Ankas pocket, det är inget fel på dem, men serierna i den vanliga tidningen är klart mycket bättre. Ölen fungerar dock utmärkt som matöl om man skulle ha någon liggandes.

Vad lyssnar man på då när man intar flaskan? Noel Gallaghers soloplatta High Flying Birds funkar alldeles utmärkt

Doft: 7/10
Smak: 6/10
Design: 4/10 Alldeles för mycket kladd och skumma färger,  i min smak. Frugan säger en tvåa.
Tidsåtgång per flaska: 30 minuter
Totalt: 7-/10
Flaskmärkning: Bäst före 140130.
Prisvärdhet: ok, 27:- för en halvliter är ju normalt inte mycket att bråka om egentligen, men jag köper hellre någon annan IPA på bolaget.

Recension: Ängö - Bistra Årens Ängöl Cikoriaporter

Mörkt brun vätska som drar åt det svarta hållet, skummet är relativt litet och ljusbrunt. Doften är rostad malt, kaffe, choklad, vanilj och någon skum kryddighet jag inte kan placera (kan det vara cikoran?). Smaken är inte direkt avvikande och har även den en oväntad och för mig oplacerbar eftersmak. Det är inte direkt mycket till efterbeska. Tyvärr tycker jag på det hela taget att den är lite för blaskig för min smak och för att det skall bli en fullpoängare, men den är klart intressant och väl värd att prova. Ett kul experiment som faktiskt har lyckats riktigt bra. Den är lättdrucken och även folk som inte är vana att dricka en stout/porter tyckte den var helt klart drickbar så det får väl ändå anses som en framgång.

Vad lyssnar man på då? Jag skulle nog säga att Stiftelsens skiva Ljungaverk ligger rätt bra till.

Doft: 7/10
Smak: 8/10
Design: 7/10 relativt ren och snygg design.
Tidsåtgång per flaska: Runt 45 minuter
Totalt: 7+/10
Prisvärdhet: Ok, 32:- är lite i överkant, jag tror nog man kan hitta roligare saker för de pengarna. Men ändå, rekommenderas att man provar en flaska, för hur ofta stöter man på cikoria egentligen?

Recension: Sierra Nevada - Northern Hemisphere Harvest Wet Hop Ale

Färgen på vätskan är gyllene med dragning åt det röda hållet, vätskan är något grumlig, skummet är vitt. Doften är tall, grapefrukt, citron och en gnutta gräs. Smaken är relativt söt med ovanstående inslag och det hela avrundas med en relativt stor efterbeska. Det här är riktigt bra, det är inte ofta jag brukar ge mig på en storflaska själv och dessutom lyckas avsluta den utan att ha tröttnat halvvägs. Det får ses som ett bra betyg, det blir helt enkelt inte tråkigt när man dricker den här, dessutom ligger smaken kvar i gommen länge så man kan njuta av den länge, men samtidigt är den lättdrucken och välbalanserad.

Vad lyssnar man på när man dricker den då? Pelle Osslers senaste Stas fungerar alldeles utmärkt.

Doft: 8/10
Smak: 8/10
Tidsåtgång per flaska: 1 timme och 45 minuter
Totalt : 8/10
Prisvärdhet: Ok, 89:- är rätt mycket pengar för en sån alkoholsvag öl som det ändå är, men det räddas av att det en flaska på 710ml.

Recension: Poppelmans - Nya Världens India Pale Ale 2013

Klar gyllene vätska med ett vitt skum. Doften har ananas, grapefrukt, persika och tall. Smaken detsamma, dock lite mer tillbakahållen än doften. Det hela avslutas med en rund beska. På det hela taget en charmig IPA, frisk, fräsch, perfekt till våren. Den tar en dock inte med storm eller ger mig en rejäl käftsmäll, men den är istället trevlig och krispig, man kanske till och med skulle våga sig på det nya modeordet knusprigt om den. En bra inledning på kvällen när man sitter ute på våren när solen har börjat titta fram rejält.

Till denna lyssnar man på Jens Lekmans charmiga skiva When I Said I Wanted to Be Your Dog.

Doft: 8/10
Smak: 7/10
Tidsåtgång per flaska: Runt 30 minuter.
Totalt: 8-/10
 Prisvärdhet:Ok, 27:- är väl inte helt gratis, men ändå ok. Finns på hyllorna hos vissa Systembolag i Göteborg, men går att beställa styckevis till hela landet genom det lokala och småskaliga sortimentet.

Recension: Omnipollo - Nebuchadnezzar

Ett av de mest hypade ölen under 2012, och med all rätt på Stockholmsmässan var den rent fantastisk. Så hur är då den nya batchen som kom i flaskor till Systembolaget den första februari?

Färgen är grumligt orange åt det mörkare hållet med ett vitt skum. I doften har de hivat ner nästan varenda tropisk frukt som finns. Smaken är lite mer tillbakadragen men har även den de tropiska frukterna samt en klassisk grapefrukt. En lagom efterbeska. Svaret på frågan ovan är att den är bra, men inte lika bra som på mässan, det saknas lite mer bett i den Det är ändå en bra DIPA som man bör prova om man får chansen.

Robert Johnson and Punchdrunks skiva Fried on the Altar of Good Taste är skön att lyssna på medan buteljen slinker ner.

Doft:9/10
Smak: 8/10
Tidsåtgång per flaska: Rumt 45 minuter
totalt: 8/10
Prisvärdhet: ok, 40 spänn är en hel del, men ok då.