Recension: Thornbridge - Jaipur

Färgen på vätskan är otroligt gul och väldigt ljus, skummet är helt vitt. Doften har citron och grapefrukt. Smaken ligger i bakgrunden och gör inte så mycket mer än så, även den har citron och grapefrukt, man kanske om man anstränger sig kan hitta lite tall i bakgrunden också. Det är en relativt liten efterbeska. Det är absolut inget fel på den här IPA'n, den är bara slätstruken och tråkig och är saker slätstrukna så åker de bort i min värld. Man kan dra paralleller till Kalle Ankas pocket, det är inget fel på dem, men serierna i den vanliga tidningen är klart mycket bättre. Ölen fungerar dock utmärkt som matöl om man skulle ha någon liggandes.

Vad lyssnar man på då när man intar flaskan? Noel Gallaghers soloplatta High Flying Birds funkar alldeles utmärkt

Doft: 7/10
Smak: 6/10
Design: 4/10 Alldeles för mycket kladd och skumma färger,  i min smak. Frugan säger en tvåa.
Tidsåtgång per flaska: 30 minuter
Totalt: 7-/10
Flaskmärkning: Bäst före 140130.
Prisvärdhet: ok, 27:- för en halvliter är ju normalt inte mycket att bråka om egentligen, men jag köper hellre någon annan IPA på bolaget.

Recension: Thornbridge - Raven

Mörkt rödbrun vätska i glaset som helt klart drar åt det svarta hållet ovanpå flyter det ett beiget skum. Doften har en del rostad malt, lite sötma, choklad, citron och en gnutta jord. Smaken har nötter, citron, rostad malt och en liten sötma. Därefter följer en enligt mig alltför liten beska. På det hela taget en oerhört lättdrucken och balanserad dryck där doften är trevligaste. Jag är inte helt imponerad av den som jag har läst att andra har varit. Jag föredrar nog faktiskt hellre Mohawks svarta påsk-IPA.

Vad lyssnar man på då? Black Crowes bara dyker upp i min hjärna från ingenstans.

Doft: 8/10
Smak: 7/10
Antal timmar per flaska: ungefär en timme
Totalt: 7/10
Prisvärdhet: Ok, 50:- är nog lite i överkant för den här.