Recension: Oppigårds - Session Pale Ale

Vätskan i glaset är gyllene åt det mörkare hållet med ett off-whitefärgat skum. Smaken och doften går hand i hand och har inslag av grapefrukt, ananas, citron samt en lite sötma. Det hela avrundas av en oväntat stor beska. En flaska jag hittade på väg ner i källaren som jag hade glömt bort att jag införskaffat så den hade blivit lite äldre samt att den blivit misshandlad då den stått i rumstemperatur sedan inköp för någon månad sedan (undrar om det inte köpte den till midsommar). Det hela måste ju motsvara att den stått i butik ett tag. Som den var nu så var den otroligt trevlig, bland de bästa folköl jag har druckit, enda nackdelen är att den är lite tunn, men det kan man ju nästan vänta sig på 3.5%-nivån. Måste prova en färsk och se om den har mer av smak och doft. Känns som om man borde ha en flaska eller två liggandes i kylen för de dagar då man kanske inte borde dricka något starkt men ändå är sugen på en god öl.

Doft: 7/10
Smak: 8/10
Totalt: 7+/10
Design: 8/10, Oppigårds design som allt känns igen, tämligen stilren
Bästföre: November 2015, batch A
Tidsåtgång per flaska: Cirka 7 minuter
Prisvärdhet: Ok, runt 18-20:- och det är väl i mesta laget när man kan köpa starkare varor som är lika bra för samma pengar. Svårbedömt det där, för folköl i mircoölsegmentet ligger på de pengarna och som folköl så är den så bra så den är prisvärd. (finns att köpa på diverse affärer, mitt exemplar kom från Ica Stop i Stockholmstrakten).

Recension: Lervig - Brewers Reserve White IPA

Ljusorange grumlig vätska med ett vitt skum, ser riktigt trevlig och inbjudande in. Doften har tropiska frukter med en gnutta citron. Smaken däremot bjuder på mer citrustoner, främst i form av zest, men det finns även spår av lite tropiska frukter. Efterbeskan är behagligt stor, även den känns som om den skulle komma från skalrester. På det hela taget är det inte dåligt på något sätt, men inte helt lysande heller. En öl jag absolut kan tänka mig att dricka igen, men ingen jag längtar efter.

Doft: 7/10
Smak: 7/10
Totalt: 7+/10
Design: 7/10, stilrent men på något sätt rätt tråkigt, man vet ju i alla fall att det är Lervig.
Tidsåtgång per flaska: Cirka 25 minuter
Prisvärdhet: OK, 28,50:- är priset för flaskan och det känns rätt ok.

Recension: Brewski - Herr Hemlig IPA

Vätskan är grumlig och orange med en lätt dragning åt det rödbruna, skummet är helt vitt. Doften innehåller gräs, grapefrukt, citron och en smula tall. Smaken går hand i hand med doften. Det är inte några dofter eller smaker som gör att man blir golvad, men det är balanserat, det är lättdrucket och gör inte en fluga förnär. Allt avslutas med en lagom beska, återigen något som inte tar ut några större svängar, men som inte heller är något att klaga på. Ett klart godkänt öl som man utan tvekan kan dricka ett gäng av en kväll, speciellt då den bara ligger på 5.5%. Det man kan anmärka på är väl att den är lite tunn.

Doft: 7/10
Smak: 7/10
Totalt: 7+/10
Design: 9/10, Riktigt snygg och stilren
Tidsåtgång per flaska: cirka 15 minuter
Prisvärdhet: Ok, 29,90:-, några kronor mindre hade inte skadat, nu finns det bättre pjäser för mindre pengar i det normala sortimentet. (Flaskan finns att beställas hos Systembolaget i det lokala och småskaliga sortimentet)

Recension : Founders - Centennial IPA

Färgen är bärnsten och skummet är vitt. Både doft och smak är relativt tillbakadragna men man kan hitta lite ananas, bröd och en gnutta citrus. Det var inte jättemycket till beska. Sammanfattningsvis kan man säga att det är en trevlig dryck, otroligt lättdrucken, nästan farligt lättdrucken för sina 7,2%. Den är inte någon som slår mig med häpnad eller avskräcker mig.  Fast när det kommer till burkar så väljer jag nog hellre Punk IPA eller Dale's Pale Ale, mer smak och mindre alkoholhalt. Jag kommer dock att köpa den här fler gånger och se om de burkarna är bättre, för det sägs ju att den här skall vara helt fantastiskt. En teori är väl att den kan vara lite gammal och trött vid det här laget.

Doft: 7/10
Smak: 7/10
Totalt: 7+/10
Design: 7/10, lite väl plottrigt i min smak
Tidsåtgång per flaska: cirka 10 minuter
Burkmärkning: Bäst före 2014-12-13
Prisvärdhet: Prisvärd, 21,90:- är den allt värd, så det kan man inte direkt klaga på.

Recension: Electric Nurse - Christmas Ale & Underbar jul

Två av alla dessa julöl som släpps den 15 november.

Vi börjar med Christmas ale (den till höger på bilden): orangeröd färg med ett vitt skum. Doft av honung, grapefrukt och tall. Smaken mer eller mindre detsamma.

Betyg: 6+/10

Sedan Underbar jul (den till vänster): Mörkt brun som nästan drar över till det svarta och ett ljusbrunt skum. Doften och för den delen smaken är bröd, kaffe, choklad och en gnutta apelsin.

Betyg: 7/10

Sammanfattningsvis kan man säga att det svenska ordet lagom verkligen kommer på sin plats, det är välgjort, det är trevligt, det är en lagom nivå på alkoholen för att man skall kunna förtära en hel del flaskor innan det snurrar i kolan. Jag är ju tyvärr en sådan människa som hellre ser att något går överstyr och att sakerna ger mig en rejäl käftsmäll. Så är inte fallet här, utan det är otroligt stabila och bra drycker som absolut kommer att tilltala den stora massan under julen (och innan dess). Dessutom är det otroligt snygga etiketter. Nästa släpp från EN hoppas jag tar ut svängarna lite mer. 

Bägge ölen kostar 27,40:-per styck för 50cl och det är en helt ok peng för det hela. Mina flaskor var recensionsexemplar.

Recension: Beerbliotek - Pale Ale Bobek Citra

Färgen är orange och tämligen grumlig, skummet är vitt. Doften har inslag av sötma, citron, lite passionsfrukt och även lite ananas. Smaken är ungefär det samma, om än lite mer nedtonad än själva doften. På det hela taget en väldigt trevlig pale ale, kanske inte det bästa man har druckit men långt ifrån det sämsta. Ett bryggeri och öl jag gärna köper igen om jag springer på dem. En bra nykomling. Köp och prova om ni har chansen, det verkar i skrivande stund finnas möjlighet via Systembolaget genom det lokala och småskaliga sortimentet.

Doft: 8/10
Smak: 7/10
Totalt: 7+/10
Design: 9/10, hade de inte inte vari för den delen där streckkoden står så hade det blivit fullpott.
Tidsåtgång per flaska: drygt 25 minuter
Prisvärdhet: ok, 25.90:- kostar den, och det går att hitta bättre pale ale för mindre pengar, men ändå så charmig så det är köpvärt.

Recension: Recension: Brill/Mikkeller - K:rlek (vår/sommar 2013)

Grumlig bärnstensfärgad vätska med jästfällning och ett skum i offwhite. Doften är tämligen söt med inslag av citron, bröd och persika. Smaken har torkade frukter, grapefrukt och mango. Efterbeskan finns där, men tar inte över. En helt ok pale ale, men den kommer inte alls upp till samma klass som de två tidigare i serien (och då framförallt den förra). 

Doft: 7/10
Smak: 8/10
Totalt: 7+/10
Design: 9/10, som vanligt i den här serien så är det charmigt och välgjort.
Tidsåtgång per flaska: Runt 30 minuter
Prisvärdhet: Ok, 30:- är en hel del, och just nu finns det bättre pale ales i sortimentet för billigare peng.

Recension: Bålsta - Eklöws Extrem

Färgen på vätskan är orange och väldigt grumlig, skummet är smutsvitt och inte direkt stort. Doften är mer eller mindre bara söt grapefrukt. Smaken har även den sötsliskig grapefrukt ton som är uppblandad med lite klibbig ananas. Efterbeskan är rejält stor. Det är rätt stor maltkropp på den här som gör att den blir behaglig att dricka. Tyvärr så finner jag den inte direkt extrem och den stora humlemängd som de har använt vid koket märks inte direkt, förutom i efterbeskan. Det kan vara så att det här exemplaret kanske har dött då den försenades rejält från Systembolagets sida och inte dök upp förrän 25 dagar hade gått efter beställning. Nästa gång den kommer skall jag försöka ta mig förbi Enköping för att få en färskare flaska och se om det blir något annat resultat då (jag har en flaska till av den här batchen i källaren som jag tänkte ta till helgen, uppdaterar då detta inlägg om det skulle visa sig att den flaskan avviker mot det som är skrivet nu). På det hela taget så känns det som om det borde finnas förutsättningar för att den skall vara riktigt bra när den är färsk(are), men nu är den rätt maffig maltmässigt och har en rejäl och härlig beska vilket man kommer relativt långt med i min bok, men nu hade man ju väntat sig ett humlemonster utan dess like (med svenska mått mätt).

Doft: 7/10
Smak: 7/10
Totalt: 7/10
Design: 5/10, rörig och inte direkt snygg etikett.
Tidsåtgång per flaska: Runt 30 minuter
Flaskmärkning: Bäst före maj 2014.
Prisvärdhet: Inte prisvärd, det finns andra dubbel-IPOR som är bättre och billigare än de dryga 40:- den här kostar.

Uppdaterat 130716: Den andra flaskan var mer eller mindre likadan som den första, så det framkom inget nytt. 

Recension: Electric Nurse - DIPA

En av alla öl som kommer på Systembolaget den första juni, denna kommer till de flesta butiker och finns i minst ett halvår (då den är klassad som nyhet).

Färgen är orange åt det mörkare hållet, något grumlig och skummet är vitt. Doften har grapefrukt, tall och persika. Smaken har det samma, men är lite mer söt än vad doften anger. Efterbeskan är rätt lagom. Tyvärr känns ölen tämligen tunn och eftersmaken ligger inte kvar så länge som jag skulle önska om man skall anmärka på något. Men på det hela taget är det en trevlig och otroligt lättdrucken dubbel-IPA, nästan alldeles för lättdrucken, har man satt i sig några på en timme så lär det bli rätt yrt i bollen då den ligger på 8%. Det känns som om den här skulle vara ett bra insteg till de som inte är så vana vid en IPA eller dubbel-IPA så det passar ju bra att den kommer att gå att få tag på hos de flesta Systembolagen under sommaren.

Doft: 8/10
Smak: 7/10
Totalt: 7+/10
Design: 7/10, tämligen stilrent, men det känns som om det saknas något.
Tidsåtgång per flaska: runt en kvart
Prisvärdhet: Ok, 29.80:- är en del pengar och i det här segmentet finns det andra som är mer prisvärda.(min flaska var ett varuprov)

Recension: South Plains - IPA

En recension på en IPA som skall komma på Systembolaget i juni. 

Grumligt mörkröd vätska som drar sig lite åt det brunare hållet, skummet är vitt. Doften har citron, grapefrukt, mango och en gnutta gräs. Smaken är ungefär det samma, men addera lite sötma till det hela så stämmer det. Beskan är inte alls så stor som jag hade väntat mig. Det hela är dock en stabil och bra IPA som inte gör någon besviken men det är dock inte det bästa jag har druckit. Kan man benämna en IPA som trevlig så är nog det här arketypen för en sådan.

Doft: 7/10
Smak: 7/10
Totalt: 7+/10
Design: 7/10
Tidsåtgång per flaska: runt 40 mintuer
Prisvärdhet: Borde bli ok, skulle tippa på runt 25:- för den. Vill man köpa den så finns den på hyllorna i vissa butiker i Skåne, annars kan den beställas till samtliga systembolag då den är lokal och småskalig.(mitt exemplar var ett varuprov)

En spontan lördag i Stockholm

Martin och jag var på invigningen av Brewdog bar i lördags, men då det var så hög ljudvolym så beslöt vi oss snabbt och spontant att vi skulle dra vidare, Akkurat skulle bli målet.  Så ner i tunnelbanan, och ta oss mot slussen.

Väl framme efter att ha gått någon gata fel så kom vi fram till Akkrurat, men där var stängt en timme till. Så vad gör man? Jo man tar sig lite mer söderöver och hamnar på Oliver Twist. Hamnar jag på Oliver Twist så blir jag alltid hungrig, jag bara måste ha deras chilicheesedressing, undrar om man kan beställa in bara den och käka med sked? Dessutom så slinker det alltid ner en öl. Som om inte det vore nog så fick vi trevligt sällskap i form av en kille bredvid oss. Det gick till och med så långt så han erbjöd oss skjuts ner till det nyöppnade Taylor and Jones with a Twist. Otroligt trevligt, men vi skulle ju vidare, lite mer norröver.

Sagt och gjort, en timme förflöt ganska snabbt och det var bara att traska vidare, väl ute så är det ett jädra oväsen, det pågick någon form av karnevalståg på Götgatan, oväntat så det förslår. Vi lyckades i alla fall ta oss till Akkurat utan att behöva dansa samba eller ens bli inlockad att ta omvägen ner till tåget. Där hade de fortfarande kvar en hel del öl från Brooklyns taptakeover så det var bara att tacka och ta emot och beställa in en trave olika varianter.

På två timmar hade vi hunnit med otroligt mycket. Ibland kan det spontana bli hur bra som helst. Nedan följer en fullständig redovisning i bildform.

Har jag sagt att jag älskar söder?

Sunny Republic - Hop Dog (7-/10) samt nachos
och chilischeesedressing (10/10). 

Någonstans långt där nere på Götgatan
är det ett karnevalståg.

3xBrooklyn  There will be black (8+/10), Mary's Maple
Porter (8-/10) och Blast! (8+/10)

Brooklyn Monster (8/10)

Recension: Electric Nurse - Easter Ale

En klar röd vätska är det i glaset med ett beiget skum. Doften är relativt söt med inslag av bröd, gräs och torkad frukt. Smaken även den rätt söt och har även den inslag av torkad frukt samt även lite citrusfrukt, kan vara lite grapefrukt möjligen. Det är inte mycket till efterbeska att tala om. Både smak och doft är tämligt ok, men det jag stör mig på är att ölen så är fruktansvärt tunn, värre än en utspädd folköl faktiskt. Så lättdrucken är det minsta man kan säga att den är, den bara slinker ner direkt i halsen, så köp två flaskor, det kan behövas eftersom den första lär ta slut i ett nafs.

Vad lyssnar man på då? Depeche Modes senaste platta Delta machine.

Doft: 7/10
Smak: 7/10
Totalt: 7-/10
Design: 7/10 Inget jag stör mig på och inget som gör mig extra glad eller överraskad, så godkänt.
Tidsåtgång per flaska: Runt 10 minuter.
Flaskmärkning: Var ingen märkning på flaskan utan på kapsylen, som åkte i soporna direkt.
Prisvärdhet: Ok, 27:- är en hel del för en 4.4%ig öl, men det räddas av att den i alla fall är i en förpackning på 50cl

Recension: Thornbridge - Jaipur

Färgen på vätskan är otroligt gul och väldigt ljus, skummet är helt vitt. Doften har citron och grapefrukt. Smaken ligger i bakgrunden och gör inte så mycket mer än så, även den har citron och grapefrukt, man kanske om man anstränger sig kan hitta lite tall i bakgrunden också. Det är en relativt liten efterbeska. Det är absolut inget fel på den här IPA'n, den är bara slätstruken och tråkig och är saker slätstrukna så åker de bort i min värld. Man kan dra paralleller till Kalle Ankas pocket, det är inget fel på dem, men serierna i den vanliga tidningen är klart mycket bättre. Ölen fungerar dock utmärkt som matöl om man skulle ha någon liggandes.

Vad lyssnar man på då när man intar flaskan? Noel Gallaghers soloplatta High Flying Birds funkar alldeles utmärkt

Doft: 7/10
Smak: 6/10
Design: 4/10 Alldeles för mycket kladd och skumma färger,  i min smak. Frugan säger en tvåa.
Tidsåtgång per flaska: 30 minuter
Totalt: 7-/10
Flaskmärkning: Bäst före 140130.
Prisvärdhet: ok, 27:- för en halvliter är ju normalt inte mycket att bråka om egentligen, men jag köper hellre någon annan IPA på bolaget.

Recension: Ängö - Bistra Årens Ängöl Cikoriaporter

Mörkt brun vätska som drar åt det svarta hållet, skummet är relativt litet och ljusbrunt. Doften är rostad malt, kaffe, choklad, vanilj och någon skum kryddighet jag inte kan placera (kan det vara cikoran?). Smaken är inte direkt avvikande och har även den en oväntad och för mig oplacerbar eftersmak. Det är inte direkt mycket till efterbeska. Tyvärr tycker jag på det hela taget att den är lite för blaskig för min smak och för att det skall bli en fullpoängare, men den är klart intressant och väl värd att prova. Ett kul experiment som faktiskt har lyckats riktigt bra. Den är lättdrucken och även folk som inte är vana att dricka en stout/porter tyckte den var helt klart drickbar så det får väl ändå anses som en framgång.

Vad lyssnar man på då? Jag skulle nog säga att Stiftelsens skiva Ljungaverk ligger rätt bra till.

Doft: 7/10
Smak: 8/10
Design: 7/10 relativt ren och snygg design.
Tidsåtgång per flaska: Runt 45 minuter
Totalt: 7+/10
Prisvärdhet: Ok, 32:- är lite i överkant, jag tror nog man kan hitta roligare saker för de pengarna. Men ändå, rekommenderas att man provar en flaska, för hur ofta stöter man på cikoria egentligen?

Recension: De Molen - Vuur & Vlam

Färgen är djuporange med en liten dragning åt det rödare hållet. Doften är mandarin med en lite gnutta citron och en relativt stor sötma. Smaken skiljer sig inte nämnvärt, men det tillkommer lite grapefrukt och kanske lite mango och det hela avslutas med en rätt stor efterbeska. På något sätt så får jag vissa vibbar från De Molens Amarillo, men i en blaskigare variant. Jag är ändå dock relativt positivt överraskad över den här rackarn då jag oftast inte (med undantag av just Amarillon) brukar gilla det som är ljusare än mörkbrunt från De Molen. På det hela taget en rätt ok IPA som inte kanske kommer vinna något pris, men som ändå är stabil.

Vad lyssnar man till när man dricker den då? In Flames Come Clairty känns ju ganska passande.

Doft: 7/10
Smak: 7/10
Tidsåtgång per flaska: Runt 30 minuter
Totalt: 7-/10
Prisvärdhet: Ok, 27:- kanske är i överkant, men det är ändå ok.

Recension: Uinta - Dubhe Imperial Black IPA

Mörkbrun färg, nästan åt det svarta, skummet är beige. Doften har mycket rostade toner, kaffe, choklad och en gnutta citron. Smaken drar sig mer åt lakritshållet blandat med lite choklad. Av alkoholen på 9.2% märks ingenting, den är otroligt lättdrucken. Dock så tycker jag att IPA-delen är rätt nedtonad i den, men det är rätt så ok dryck. Inte så bra som jag hade hoppats på.

Doft: 8/10
Smak: 7/10
Tidsåtgång per flaska: Runt 25 minuter
Totalt: 7+/10
Prisvärdhet: ok, 37.50:- är i den övre kategorin, men är ändå ok. Finns i skrivande stund (första januari) buteljer kvar att beställa via Systembolaget.

Recension: Brewdog - Hello, my name is Beastie

Ingrids skotska syskon heter Beastie och är gjort med björnbär istället för hjortron som var Ingrids innehåll. Så så är frågan är Beastie bättre än Ingrid?

Gyllene vätska, nästan åt det lite rödare hållet med ett smutsvitt skum. Doften har grapefrukt, tall, vinbär och en sötma. Smaken ungefär detsamma. Kan dock inte säga att björnbären märks så värst mycket för tillfället, men de kanske kommer om ett halvår eller så, jag får återkomma i den frågan. Så här vid första intrycket så är den klart mycket sämre än Ingrid, en ok DIPA, men inte så mycket mer än så. Men utvecklas den som Ingrid har gjort så kommer det att bli ett bra barley wine med mycket fruktsmak om ett år eller så.

Doft: 7/10
Smak: 7/10
Tidsåtgång per flaska: runt 30 minuter. 
Totalt: 7+/10
Prisvärdhet: Ok, Tror den kostade närmare 3 pund plus porto från Brewdogs webshop. Det är väl helt ok, men jämför man med syskonet Ingrid så är hon så mycket bättre för samma pengar.

Recension: Mikkeller - Tiger Baby -Open Windows Open Hills

Vätskan är orange och grumlig med små jästflagor i och skummet är smutsvitt. Smak och doft går hand i hand och det är passionsfrukt och mango som sig bör samt att det även är en sötma i det hela. Det är en en relativt lagom beska på slutet. En sval och trevlig APA som inte tar ut svängarna men det gör inget, det behövs inte. Den passar nog alldeles utmärkt att dricka på sommaren (om den nu håller sig lika fräsch tills det är dags igen). För att var ett halvår gammal eller så är den riktigt fräsch fortfarande.

Vad lyssnar man på då? Jo faktiskt så fungerar  Tiger Baby -Open Windows Open Hills. Bra gjort av Mikkeller, jag undrar om han hade fått höra skivan innan han gjorde receptet. 

Doft: 7/10
Smak: 7/10
Tidsåtgång per flaska: Runt 30 minuter
Totalt: 7/10
Prisvärdhet: Ok, 42: per flaska är lite väl mycket, några kronor mindre hade inte skadat. Finns på privatimport från Brill&CO, kollikrav 24 flaskor.

Recension: Dugges - 1/2 Idjit!

Det är en mörkt brun vätska i glaset och skummet är smutsvitt. Doften består av rostad malt, choklad och en gnutta lakrits. Smaken är är väldigt bränd, där finns det även kaffe och en gnutta lakrits även här. Det är inte mycket till efterbeska. Tyvärr så är den lite väl bränd i smaken för min del, jag hade gärna sett den lite mer söt och len, men det är inget fel på hantverket utan det är bara för mycket i min smak. Av alkoholen märks ingenting och den är otroligt lättdrucken, den bara slinker ner, men sen känns det som om man har har ätit en hel rökt skinka som har legat och marinerats innan i ett starkt kaffe.

Musik skall det såklart lyssnas på och i det här fallet rekommenderas Twice a mans debutplatta Music For Girls.

Doft: 8/10
Smak: 7/10
Tidsåtgång per flaska: Runt 20 minuter
Totalt: 7-/10
Prisvärdhet: Prisvärd, den är värd sina 24:-. Finns på hyllan hos vissa Systembolag i Göteborg eller styckeplock till hela landet via det lokala och småskaliga sortimentet.
Flaskmärkning: Ingen, fanns visst på kapsylen upptäckte jag ett par dagar för sent.

Recension: Brewdog - Abstrakt 10

Drycken är mörkbrun till färgen med ett ljusbrunt skum. Doften är tuttifruttitabletter. Smaken är först ingenting, sedan kommer det nötsmak som övergår i ako-kola med en liten gnutta vanilj och ekfat. Den är väldigt söt och det är inte mycket till efterbeska. Klart sympatisk dryck, men inte direkt så där överspännande direkt, men inte dålig på något sätt. Jag hade väntat mig mycket mer, men men, det kanske kommer lagring, vem vet, det är svårt att säga i det här fallet. Det här är en sån där mittemellan Abstrakt.

Rolling stones skiva Sticky Fingers är väl relativt passande, speciellt på grund av en sak, kan ni gissa vad?

Doft: 6/10
Smak: 8/10
Tidsåtgång per flaska: runt en och en halv timme
Totalt: 7/10
Prisvärdhet: Inte prisvärd, som de flesta Abrstakter, men de är alltid roliga att prova även om de kostar 129:-
Flaskmärkning: Bottled on 20/06/12

Uppdaterat 120930: Efter att ha låtit halva flaskan stå öppnad sedan i fredags (med en kork för såklart) så står det klart att det verkar hända en del efter lagring. Doften är mer eller mindre metall numera. Smaken har nu inget kvar av kolan utan snarare saltlakrits. Nötigheten ligger dock kvar.

Betyget åker faktiskt upp till 8/10 då den inte alls är lika söt längre.