Vätskan i glaset är gyllene åt det mörkare hållet med ett off-whitefärgat skum. Smaken och doften går hand i hand och har inslag av grapefrukt, ananas, citron samt en lite sötma. Det hela avrundas av en oväntat stor beska. En flaska jag hittade på väg ner i källaren som jag hade glömt bort att jag införskaffat så den hade blivit lite äldre samt att den blivit misshandlad då den stått i rumstemperatur sedan inköp för någon månad sedan (undrar om det inte köpte den till midsommar). Det hela måste ju motsvara att den stått i butik ett tag. Som den var nu så var den otroligt trevlig, bland de bästa folköl jag har druckit, enda nackdelen är att den är lite tunn, men det kan man ju nästan vänta sig på 3.5%-nivån. Måste prova en färsk och se om den har mer av smak och doft. Känns som om man borde ha en flaska eller två liggandes i kylen för de dagar då man kanske inte borde dricka något starkt men ändå är sugen på en god öl.
Doft: 7/10
Smak: 8/10
Totalt: 7+/10
Design: 8/10, Oppigårds design som allt känns igen, tämligen stilren
Bästföre: November 2015, batch A
Tidsåtgång per flaska: Cirka 7 minuter
Prisvärdhet: Ok, runt 18-20:- och det är väl i mesta laget när man kan köpa starkare varor som är lika bra för samma pengar. Svårbedömt det där, för folköl i mircoölsegmentet ligger på de pengarna och som folköl så är den så bra så den är prisvärd. (finns att köpa på diverse affärer, mitt exemplar kom från Ica Stop i Stockholmstrakten).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar