Efter frukosten på hotellet så var vi ute i så god tid så vi skulle hinna gå en del på stan innan det var dags att försöka ta bussen till det område där Sparta hallen skulle ligga. Så sagt och gjort, vi satte oss på metron in till staden och klev av vid Kongens Nytorv och gjorde ett besök på Magasin du Nord som är Köpenhamns motsvarighet till NK. Efter att ha strosat runt en bra stund där så begav vi oss åter till Kongens Nytorv för att hitta buss 1A som skulle leda oss rätt. Det var inga problem att hitta busshållplatsen, eller snarare busshållplatserna, jag hade glömt att bussen kunde gå i två riktningar och jag hade bara slagit upp bussnumret i mobilen. Vi chansade på den sida som kändes mest rätt och frågade busschauffören om bussen gick till Faelledparken (vilket var det enda större landmärke jag kunde se på kartan), vilket den skulle göra och att vi i så fall skulle av vid vad jag hörde var tredje stoppet.
Nu var vi på väg mot mässan, tredje stoppet kom, det såg inte ut som vi var i närheten av mässan, man såg nästan busshållsplatsen vi klev på. Som tur hade jag kollat på kartan på mobilen tidigare på hotellet (en av de få gånger det fungerade) så det var bara att slå igång GPS'en i den och följa resrutten. Det visade sig att det chauffören hade försökt förmedla var triangeln, men även det var lite för långt att gå så vi satt kvar, i hopp om att GPS'en skulle leda oss rätt. Det gjorde den, så tio minuter innan det var dags för portarna att öppnas på mässan så stod vi utanför Sparta Hallen, en hall som jag hade fått för mig var en boxningshall, vilket det visade sig att det verkligen inte var.
Det var inte jättemånga på plats före oss i kön, kanske 30-40 stycken personer men efter en liten stund så hade det nog ökat till en 100 personer i alla fall i kön. Många pratade svenska, inte helt oväntat. En minut i tolv så öppnades dörrarna och kön rörde på sig i rätt rask takt. Det tog inte många minuter innan vi kom in i hallen, som visade sig bestå av inomhuslöparbanor. Vi visade våra biljetter och fick våra grå armband, armbanden indikerade vilken tid man skulle få mat, i handen fick man även ett häfte med all information om bryggarna, karta, och vad som fanns att dricka under kvällen.
Att kolla på listan över vad som fanns tillgängligt gjorde att jag fick extrem beslutsångest direkt, det var för mycket som borde provas, så vad skulle man börja med? Det fick helt enkelt bli så att det blev att dricka ljusa saker först, så sagt och gjort, jag traskade över till Amager och hämtade mig ett glas av deras Wrath. Frugan hade funnit att det fanns bänkar med bord att sitta vid längre ner i lokalen så hon hade parkerat sig där lagom till att jag hade fått glaset fyllt. Så vi satte oss där bägge två och bara tittade ut i lokalen över det lilla myller som var. Folk gick och hämtade dryck, satte sig vid sina platser, skrev, antecknade och fyllde i formulär. Frugan fann det väldigt fascinerande att så många hade ett sånt stort intresse för öl. Hon har bara varit på större mässor och vinmässor och där sker det inte alls i så stor utsträckning, i alla fall inte som man ser.
Efter att jag hade hämtat första glaset så blev det till att fylla på med lite polletter så jag tog mig en tur i lokalen och fick med ett glas sur blåbärssoppa från Mikkeller på vägen. Jag skymtade även Three Floyds och Hoppin' Frog, Snacka om skillnad på hur de såg ut, Three Floyds snubbarna är rätt stora och bitiga pojkar med tatueringar medan Hoppin' Frogs bryggare Fred Karm är betydligt mindre. Samtliga av dem var dock förbaskat trevliga skulle det visa sig senare. Three Floyds var förövrigt de enda i lokalen som spelade musik, de spelade gammal och brötig dödsmetall, otroligt trevligt och överraskande, nog för att jag vet att grabbarna lyssnar på sådan musik normalt, men inte trodde jag att det skulle spelas på en mässa.
När jag kom tillbaka till vår plats med ett glas och en hand full av polletter så började det roliga, det vill säga att dricka. Jag visste att när det kommer till det sura och ljusa så skulle jag nog få dricka allt själv, frugan är inte direkt förtjust i IPA och lambic, så då hade jag tänkt ut att jag skulle vara så smart så jag skulle vaska hälften av glasen för att inte bli för yr i mössan då jag inte hade någon annan att dela med för första gången på en festival. Problemet var bara att det inte fanns några vaskningsställen eller ens glastvättar i lokalen, så det blev till att köpa två flaskor Mikkellervatten och ha att skölja med och vaska i.
Under eftermiddagen så blev det en hel del springande i lokalen, eller springande är synd att säga, vi var ju i Danmark och där går det sakta och behagligt, så den rätta benämningen är nog flanerade i lokalen. Det hämtades öl, det pratades med massor av trevligt folk, det letades efter De Struise som inte fanns där de skulle vara enligt kartan. Det käkades även korv med senap och ketchup gjord med öl, även löken var inlagd i IPA och på en korv så var jordärtskockan även den inlagd i öl. Jag provade även en cappuccino som hade torrhumlad mjölk. Under eftermiddagen så slank det även ner en drink som skulle vara så nära en Mikkeller 1000IBU som det gick att komma, det var dock en klar besvikelse, den smakade mest gin och var knappt besk alls.
Vid femtiden blev det mat för vår del, jag kan säga att jag är imponerad över hur de har fått ihop det, på borden låg det papperspåsar med bestick och bröd och bredvid stod det kannor med måltidölen. I mitten av där borden var placerade lades all mat upp på tallrikarna och sedan serverades de till samtliga, det var nästan ett fotbollslag till antalet som serverade och även kocken själv Jan Hurtigkarl (från restaurangen Mielcke & Hurtigkarl som hade hand om maten) serverade och talade med gästerna.
Efter maten så var det dags att mingla vidare, nu fanns det dock inga sittplatser längre (och det hade det inte gjort sedan en timme innan maten) så det blev till att vara i rörelse hela tiden. Här upptäckte jag en stor fördel med den lokalen som vi var i, löparmattor är rätt bekväma att gå på och man får vare sig ont i ryggen eller fötterna som man normalt kan få efter någon timme i en mässlokal. Vid det här tidpunkten hade jag frångått att titta i häftet och bestämma öl utan gick bara på känsla, fortfarande irriterad över att De Struise inte var någonstans i lokalen.
Den sena eftermiddagen blev sedan tidig kväll och efter att ha varit på mässan i närmare sju timmar så kändes det som om det fick räcka, jag hade två polletter kvar och tänkte att jag går på toa (och passa på att tömma vaskflaskan, jag var dock tvungen att smaka på den, och tro det eller ej, min häxblandning på finöl var inte så tokig) för första gången sedan jag jag klev in på festivalen och köper sedan något på vägen ut. Vid toaletterna (eller skall jag säga bajamajorna) så stod den, De Struises vagn helt i plåt med en sjujäkla många tappkranar. Det var var så dags att hitta den då. Vad fasiken gjorde den utomhus? Varför var det skyltat på kartan att de skulle vara inomhus? Nåja, jag handlade upp mina två polletter och orkade inte köpa fler. Något jag faktiskt så här i efterhand ångrar att jag inte gjorde och botaniserade mer bland deras tappar, det fanns så mycket trevligt på listan. Ibland är man dock duktig och lyssnar på sitt eget förnuft och vi for hem till hotellet.
Under kvällen så roade vi oss med att spela spelet: Är det Jeppe eller Mikkel, de är fasiken sjukt lika de där två tvillingarna. Dessutom så spenderade jag hela kvällen med att undra över vem herrn i hängelsbyxor i Mikkellers monter var samt herrn i scarf i samma monter. Jag känner igen dem så jädra väl, men jag kommer inte på vilka det är. Är det någon av er som kan hjälpa mig att reda ut vilka de faktiskt var?
Sammanfattning då av detta extremt långa inlägg, vi kör det i plus och minus form.
+ Helhetstänket, de hade tänkt på allt, alla utställare hade något med öl att göra, på ett eller annat sätt.
+ Ölen, den fantastiska ölen.
+ Utställarna, en helt sjuk line-up, dessutom kul att så många av bryggarna själva faktiskt var på plats.
+ Maten, att klara att fixa bra mat till 1000 personer i en idrottshall och sedan servera det under fyra sittningar är riktigt bra.
+ Den minimalistiska utformningen av lokalen, utställarna hade bord med tappkranar på och det var allt, fantastiskt.
+ Lokalen, det känns syndigt att dricka öl i en idrottshall, dessutom var golvet skönt för fötterna. De kändes aldrig som det var trångt.
+ Stämningen, otroligt trevligt och gemytligt.
- Toaletterna, nog för att det var festival, men jag (och framförallt frugan) vill allt ha riktigt toaletter till nästa år.
- Att James eller Martin från Brewdog inte var på plats (de var väl de enda bryggarna som inte var på plats?).
- Att det inte fanns vaskningsmöjligheter i lokalen.
- Att kartan över utställare inte stämde.
Så på det hela taget är jag vrålnöjd med upplägget och försöker nog att sikta på att närvara nästa år igen om det blir en festival då också, vilket jag hoppas.
Herrn i hängelsbyxor är Thomas Schøn
SvaraRaderaTack Christian! Såklart att det var han!
SvaraRaderaOch herrn i scarf är Kasper, storebror till Mikkel och Jeppe.
SvaraRaderaTack Marc! Det svaret gjorde mig bara mer fundersam, vart har jag då sett honom tidigare?
SvaraRaderaDet är otroligt trevligt att kunna kasta ut en fråga och få svar inom en timme!