Då det är lite lugnt på ölfronten idag (i det övriga livet är det baske mig inte lugnt) så tänkte jag spinna lite vidare på och lämna mina tanker på det här med extrema öl som Manker nämnde i dag.
Ser man till mig själv så gillar jag hellre ett öl som sticker ut, som inte är som alla andra, än ett vanligt Svenssonöl. Det är bara att titta på hur det ser ut på en normal hylla på Systembolaget, 90% är exakt samma dåliga skräp, sen finns det 9% bättre och hantverksmässig öl, sen finns det 1% utav knasig öl (oftast runt den första varje månad) (alla siffror är gripna ur luften utan att jag har riktiga fakta, men det är så jag upplever det i en affär). Experimentlustan måste få finnas där för att ta saker framåt. Det är precis som med språket, det måste göras annorlunda för att det skall ta sig framåt.
Även om det är extremt så kan det vara välgjort och med bra kvalitet. Men börjar man tumma på kvalitet, då höjer jag mitt finger varnande. Faktum är att på sistone så har det kommit en hel del öl som inte har varit experimentiell eller extrem men som däremot har haft en hel del defekter. Jag tror det var länge sedan jag vaskade så mycket öl för att de var defekta. De öl som jag däremot har köpt som har varit åt det mer extrema håller har jag inte behövt vaska.
Brewdog nämns i Mankers text, nackdelen med Brewdog är nog inte deras vilja att experimentera utan att de verkar ha börjat fått kvalitetsproblem. Ta t.ex. deras senaste mixpack. Där har det varit både ris och ros. En del flaskor har varit bra medan en hel del har smakat skunk av olika slag. Alice porter har jag ännu inte hittat en enda flaska som smakade i närheten av den jag fick med hem från Skottland för ett halvår sedan. Sedan är den ju i och för sig inte kokad hos Brewdog längre, men det står ändå Brewdog på flaskan.
Nä, min tes är ganska enkel, fram för mer extrema öl och experimentera gärna, se bara till att det som släpps ur bryggerierna inte felaktigt på något sätt och att de smakar bra (enligt bryggarnas tycke). Brygg sedan bra basöl på sidan om för att få in pengar till bryggeriet så det går runt, och var även där noga med kvalitet.
Vad är era tankar och funderingar?
Är det så att de små bryggerierna slarvar med, eller saknar kvalitetskontroll? Jag säger inte att det är så, för jag vet inte hur det fungerar. Det talas ju alltid om mäskning, lakning, jäsning osv. men väldigt sällan om efterkontroller.
SvaraRaderaJag har på känn att det kan vara bristande i vissa fall.
De stora drakarna skulle jag förmoda har kontroller, för där är det väldigt noga att att det alltid smakar lika dant. I deras fall ofta lika blaskigt eller att man tappar samma intetsägande brygd på alla flaskor. Det vore intressant att få reda på hur våra små bryggare sköter kvalitetskontrollen.
De stora drakarna pastöriserar väl sin öl? Därav den jämna "kvalitén" kan man förmoda.
SvaraRaderaDe små bryggerierna som slarvar men kvalitetskontrollen går under, förr eller senare.
SvaraRaderaAlla måste ha kvalitetskontroll, det ser respektive kommun till.
Självklart är det enklaste sättet att få en hållbar produkt att pastörisera, men det är väl inte så skoj?
Att kommunerna ser till att bryggerierna har kvalitetskontroll stämmer väl enbart ur ett hälso-perspektiv på samma sätt som resturanger. Att maten/bryggden smakar bra eller ens är konsekvent mellan tallrik/flaska till tallrik/flaska skiter kommunenrna högaktningsfullt i.
SvaraRaderaDäremot har nog inte de små bryggerierna samma resurser för sin kvalitetskontroll somde stora, gällande både lab-utrustning, personal och tid.
Lite surt är det att öppna en Alice Porter som smakar metall.
SvaraRaderaJag hade 3st som var bra, men den jag öppnade för 5 minuter sedan var inte ok.
Jag ska maila de vi handlar av till restaurangen så får vi se om det kommer ett bra svar.
Vi höres.
Peter på Munken i Norrköping
Har haft sådana som har smakat metall och sådana som har varit blaskiga överlag. Nä, nått var rejält fel med dem.
SvaraRadera